Ris och Ros

0kommentarer

Har senaste dagarna haft introduktion om b-uppsatsen, idag var vi på forskningsarkivet. För att få reda på var vi ska spendera våren, antar jag. Föreläsningar, rundvandring, och information om forskartekniker. Superintressant! Det visade sig att jag kan läsa den gamla kalligrafin i de handskrivna materialet i en rasande fart. Arkivarierna blev lite ställda(imponerade, om jag får uttrycka mig så). Jag sa att jag kanske kikat lite på pappas släktforskargrejer när jag var yngre och de tyckte det var en bra förklaring, eftersom de flesta inte har sett äldre skrifter alls. Såhär i efterhand känner jag att jag borde hävdat talang eller kanske genidrag och fått fast anställning på arkivet(ja det kunde ha hänt!) men nåväl.

Tillbaka till rundvandringen idag; De har arbetat jättemycket med att digitalisera kyrkböcker, dagböcker och annat, men ibland måste man beställa originalböcker. De riktigt ovanliga, värdefulla eller sköra tar man och placerar på en kudde mittemot en arkivarie i ett glasbås som ser till att man inte förstör dem. Väldigt nervöst. Tack och lov har jag valt mentaldebatten under 1930-1940 talet och ska då mest röra mig i Umedalens mentalsjukhus arkiv och korrespondensen mellan överläkarna. Lite osäker på vad mentaldebatten innebar, men jag vet att det var innan neuroleptikan kom och de höll patienter lugna genom insulinkoma, pyrifer(bakteriefeber), elchocker och nedsövning.. och psykokirurgi som lobotomi såklart. Umedalens sjukhus lobotomerade fler människor än något annat sjukhus i hela Sverige. Uschamej, MEN förhoppningsvis behöver jag inte läsa patientjournaler utan fokus är mer på hur mentalvården förändrades. Vi har överhuvudtaget inne i nån obehaglig period i kursen. En av veckans böcker är om dissektion och vivisektion(med bilder), en annan om gynekologi och kirurgi på 1800-talet. Man kan få mardrömmar för mindre och jag går konstant illamående. Igår läste jag "kroppens tunna skal" och nu ska ni få höra presentationen:
"De handlar om kroppen som människans bokstavliga skal och hur skalet öppnas på det anatomiska bordet, om smärtans språk och hypokondrins illusioner, om dårskapens former och sjukdomens mening, om hur folkhemmets oönskade skars bort från den rationella samhällskroppen"
Det var bland annat ett kapitel med en gammal redogörelse om hur ansiktet förvrids vid plågsamma saker. De hade gjort en komplett guide över ansiktets muskler när människans utsätts för smärta.

Jag kommer få men för livet bara av att läsa skiten.

Kommentera

Publiceras ej