Julen
0kommentarer
Startade morgonen den 23e med att sitta och halvsova på Marcus jobb på Wasaline, hade som tur var sällskap av en go hund. Tillsammans höll vi stenkoll på att alla skötte sina uppgifter på kontoret.
Sen var det dags, vi körde på bilen, gick upp till hytten och allt var jättespännande tills det började blåsa på havet. Kan ju påpeka att jag blir åksjuk av allt, kontorsstolen kan tamejtusan röra sig lite väl fort i sidledes ibland. Tänkte inte på det. Det var ca en timmes plågan då jag nästan fick smaka på frukosten igen, sen somnade jag. Vaknade när vi närmade oss vasa och det var lugnt och fint i skärgården.
Hemma hos familjen var det lugnt och skönt och finska flaggor i granen, bara sådär. Åkte in till Vasa stad igen, lite mindre än Norrköping och 70% finska 25 % svenska ungefär, kollade in designbutikerna och besökte några vänner till Marcus sen drog vi hem till Sundom! Kollade på meteoritkratern Söderfjärden på vägen också, såååå häftigt. Man kan åka rakt över och i mitten finns det ett fågeltorn(eftersom det kan vara ca 8.000 tranor på en dag under flyttperioden) och man ser stjärnhimlen jättebra eftersom det inte är störande ljus. Underbar kväll och familjen tog såklart dagen-före-julafton-bastu. Jag tackade nej till det då jag värnar om mitt liv och min hälsa lite för mycket för att sätta mig i en finsk bastu.
Julafton! Vaknade, satte upp julbelysningen och skickade upp julkorset i flaggstången. Åkte till kyrkan (den var jättefin) och satte ljus på gravar.
Hem och åt julmat, och satt sne i soffan och myste innan julklappsutdelning. Jag blev bortskämd å det grövsta!
På juldagen åkte vi och hälsade på Marcus bror och tog det sen lugnt. Åt älgstek, herregud så gott. Herreguuuuud. Det var så länge sedan.
Annars betedde vi oss som två pensionärer, löste korsord och tittade på Bron/Broen, en svensk-dansk kriminalserie. Blir lite knasig i huvudet av svenska, danska, engelsk textning och höra finlandssvenskan i bakgrunden dock.
Till hemresan den 26e fick jag åksjukemedicin och det stoppade jag glatt i mig. De varnade om att man kunde bli lite groggy och lustig, men det skrattade jag bort. Marcus fick inte ta eftersom han skulle köra bilen sen. Och vi kan säga såhär, första timmarna svarade jag inte på tilltal och ville bara soooooova, och sista stunden satt Marcus och stirrade skeptiskt på mig i restaurangen eftersom jag inte kunde hålla käft om hur fantastiskt allt var, från potatismoset till heltäckningsmattan. Tror jag nynnade något om "soluppgången över Merenkurkku"(Merenkurkku=Kvarken, alltså havet mellan Sverige och Finland) också. Jag mådde dock inte illa en enda gång!
Sen var vi tillbaka i Umeå och jag åkte mot min första jobbnatt på nya arbetet!
En mycket fin och lyckad jul, väldigt lugn och stillsam i närmsta familjen och ingen stress. Kände mig grymt uppvilad efter detta!
Kommentera